II Petus 2:17-22
Nqe cim:
“Cov xibhwb cuav ntawd zoo ib yam li lub qhovdej uas dej qhuav tas, thiab zoo ib yam li tauv huab uas cua daj cua dub ntsawj ya tas lawm; Vajtswv twb npaj qhov chaw uas tsaus ntuj nti cia rau lawv lawm.” (II Petus 2:17)
Lus nug xav:
– Timthawj Petus siv yam dabtsi los piv txog kev dag ntxias ntawm cov xibhwb cuav thiab cov cev lus cuav?
– Lawv siv txojkev twg los dag ntxias cov uas mloog?
– Peb tau ceebtoom dabtsi txog kev mloog tej lus qhuab qhia sab ntsujplig?
Timthawj Petus tau siv ob daim duab pivtxwv hais txog dej, vim dej yog yam tseemceeb heev rau cov neeg nyob cheemtsam Nruab Nrab Hnub Tuaj uas qhuav heev. Tsis zoo li Tswv Yexus uas yog qhov dej cawm siav tseeb (Yauhas 4:13-14), cov “kev ntseeg cuav” uas cov xibhwb cuav thiab cov cev lus cuav qhia tsuas yog kev cia siab cuav xwb, yog “lub qhovdej uas dej qhuav tas”. Tej lus uas lawv qhia thaum nyob deb deb saib zoo li ib lub qhov dej nyob hauv tiaj suab puam uas sawvdaws cia siab ntsoov. Tiamsis thaum mus txog, ces tsuas yog qhovdej qhuav xwb, tsis muaj dej dabtsi li, tsuas ua rau cov neeg cia siab rau raug poob siab xwb. Timthawj Petus tseem piv kev ntseeg cuav uas cov xibhwb cuav thiab cov cev lus cuav qhia zoo ib yam li “tauv huab uas cua daj cua dub ntsawj ya tas lawm.” Thaum cov neeg ua liaj ua teb tseb noob lawm, lawv tos ntsoov kom muaj huab nqa dej nag los ywg lawv tej qoobloo. Tiamsis lawv raug dag, vim cov huab ntawd tsis muaj dej nag li, thiab raug cua ntsawj ploj mus tas lawm, ua rau lawv nyuaj siab kawg li.
Cov xibhwb cuav thiab cov cev lus cuav “nyiam hais tej lus uas tsis muaj hauvpaus hauvntsis” (nqe 18) los dag ntxias cov neeg uas mloog. Lawv ntxias lwm tus los ntawm kev hais lus muaj zog sis tiamsis qhov tseeb yog kev khavtheeb xwb, lawv coglus ntau yam rub neeg siab, tiamsis tej ntawd tsuas yog lus qhuab qhawv thiab khoob nkhas xwb, tsis ua rau tau txojsia tiamsis tsuas coj neeg mus rau txojkev puastsuaj. Niaj hnub nimno, coob leej nyiam nrhiav tej yam tshiab thiab tej kev paub tshiab. Lawv xav hais tias kev kawm thiab ua raws Vajluskub qhia yog yam qub dhau lawm, tsis txawj ntse thiab tsis qhib siab. Cov xibhwb cuav siv qhov kev xav no los dag ntxias tibneeg los ntawm kev hais tej lus muaj zog sis thiab rub neeg lub siab, tiamsis lawv tej lus tsis muaj Vajtswv Txojlus ua lub hauvpaus.
Tsis tas li ntawd xwb, cov xibhwb cuav thiab cov cev lus cuav tseem qhia txog “kev ywjpheej”, tiamsis tsis yog kev ywjpheej dim ntawm kev txhaum, hos yog kev ywjpheej mus ua txhaum thiab ua raws li tus kheej lub siab nyiam (nqe 19). Tswv Yexus Khetos twb tso peb dim ntawm tej kevcai uas tibneeg tsim los, tiamsis Vajtswv txojkev hlub thiab txoj koob hmoov yeej tsis tau tso cai rau peb mus ua txhaum, kuj tsis coj peb rov los ua qhev rau txoj kevcai (Loos 6:1-2). Cov xibhwb cuav cais Vajtswv txojkev hlub tshua tawm ntawm Vajtswv qhov tseeb, ua rau txojkev ntseeg Khetos raug hloov mus ua ib yam txawv txawv. Thaum ib tug neeg xav khiav ntawm Vajtswv thiab Nws txojcai mus, nws yeej yuav tsis pom kev ywjpheej tiag li. Qhov phem tshaj yog nws yuav dhau los ua qhev rau nws tus kheej txojkev ntshaw. Yog li ntawd, peb yuav tsum ua neej nrog Vajtswv Txojlus, thiaj tau Vaj Ntsujplig Dawbhuv qhib peb lub siab thiab coj peb kev, kom peb tsis raug dag ntxias los ntawm tej kev qhia yuamkev.
Thov Vajtswv,
Tus Tswv, ua tsaug uas Koj tau pub Koj Txojlus muaj txojsia nyob los ua qhov kaj, qhib nyuam yaus lub siab, coj nyuam yaus kev thiab yug nyuam yaus lub neej sab ntsujplig. Thov pab kom nyuam yaus ua neej raws li Koj Txojlus kawg siab kawg ntsws. Nyuam yaus tuav Tswv Yexus Khetos lub npe thov, Amees.
Peb puas ua neej raws li Vajtswv Txojlus hauv txojkev hlub tshua kom tsis raug dag ntxias?
Nyeem Vajluskub hauv peb lub xyoos: Nehemis 4
Kênh Youtube BHKTHN:


































