Kalatias 5:19-21
Nqe cim:
“Sawvdaws yeej paub tej uas neeg lub siab nyiam ua” (Kalatias 5:19)
Nyeem ntxiv Phau Txhais Tshiab HMOWSV
“Nqaij tawv li haujlwm pom tseeb li no…”
Lus nug rau sawvdaws xav:
- Timthawj Paulus teev tawm cov haujlwm twg yog kev ua raws sab nqaij tawv?
- Vim li cas nws hais tias cov haujlwm ntawd pom tseeb heev?
- Peb yuav tsum ua li cas thiaj tsis poob rau hauv kev ua raws sab nqaij tawv?
Tomqab uas Timthawj Paulus piav txog kev siv txojkev ywjpheej uas tus ntseeg tau txais, nws thiaj teev tawm ib cov haujlwm uas pom tshwm tseeb heev ntawm sab nqaij tawv. Cov xubthawj, ua neej raws sab nqaij tawv yog qhov uas ua raws kev ntshaw sib deev: kev ua nkauj ua nraug, kev phem kev qias thiab ua dog ua dig. Timthawj Paulus tsis ua li cov neeg tiam ntawd uas qhuas kev ntshaw sab nqaij tawv, nws qhia meej hais tias kev tsis dawbhuv hauv kev sib deev yog ib qhov txhaum loj heev, hos kev ua neej dawbhuv mas yog ib tes haujlwm pehawm uas haum Vajtswv siab (Loos 12:1).
Cov haujlwm tim ob ntawm sab nqaij tawv yog hais txog kev pehawm xws li: kev pe dab pe mlom, ua neeb ua yaig. Kev pe mlom yog hais txog kev teev hawm tej khoom uas tibneeg txhais tes puab los hloov Vajtswv qhov chaw. Qhov yuamkev ntawm no yog, tsimnyog pehawm Vajtswv Ntuj thiab saib tej khoom yog cuabyeej xwb, tiamsis coob leej ho pehawm tej khoom hloov qhov uas pehawm Vajtswv.
Cov haujlwm tim peb ntawm sab nqaij tawv yog hais ntsistxog kev tsis sib raug zoo nrog lwm tus xws li: ua yeebncuab, sib ceg sib ntaus, sib khib, sib chim, xav ua tus hlob, sib faib ua pab ua pawg. Tej haujlwm no txojcai hauv ntiajteb yeej tsis txwv, vim li ntawd luag thiaj saib tsis tseemceeb. Thaum kawg peb thiaj cia kev ua yeebncuab, sib faib pab pawg nkag los rau hauv kev sib raug zoo ntawm tsev neeg thiab Pawg Ntseeg. Timthawj Paulus thiaj muab tej ntawd teev rau cov tes haujlwm ntawm sab nqaij tawv nyob tomqab kiag kev pe mlom.
Cov haujlwm tim plaub ntawm sab nqaij tawv hais ntsigtxog kev tswj tus kheej: quav yeeb, quav tshuaj, quav cawv, qw ua nqaj ua nqug. Vajluskub ib txwm ceebtoom txog kev haus cawv (Pajlug 20:1; 23:29–35; Yaxayas 28:7; Hauxeyas 4:11). Timthawj Paulus qhia tias: “Nej tsis txhob haus cawv txiv hmab kom qaug, rau qhov tej ntawd yuav ua rau nej ua neeg tsis tsimtxiaj…” (Efexus 5:18). Noj haus cheemtsum rau txojsia thiab yog khoomplig Vajtswv pub rau peb (Tej Lus Qhia 5:18). Tiamsis yog tsis tswj, ces tej yam tsis raug txwv kuj dhau los ua kev txhaum.
Timthawj Paulus hais tias: “sawvdaws yeej paub tej uas neeg lub siab nyiam ua”, yog li nws tsuas teev tawm qee yam haujlwm uas tibneeg tus cwjpwm kev txhaum ua tshwm, thiab hais ntxiv tias “thiab ua ntau yam uas zoo li tej no” (nqe 21). Thaum ib tug neeg mus raws Vaj Ntsuj Plig coj thiab xav txog tej uas Vaj Ntsuj Plig nyiam ces tus ntawd yuav zeem paub tej uas Vaj Ntsuj Plig tsis nyiam. Kev sib raug zoo nrog Vajtswv thiaj yog yam pab tau peb tsis mus ua raws li tej haujlwm ntawm sab cev nqaij daim tawv.
Thaum xaus nqe 21, Timthawj Paulus hais tias, cov neeg uas ua tej ntawd, lawv yeej yuav tsis tau Vajtswv lub Tebchaws los ua lawv tug ib zaug li. Lo lus “ua li ntawd” nyob hauv lus Kilis hais txog ib tes haujlwm ua mus ua los. Yog li ntawd, nyob ntawm no nws tsis hais txog tej kev txhaum ua ib ob zaug, tiamsis hais txog tus cwjpwm pheej mus ua tej haujlwm ntawm sab nqaij tawv, yog tej uas tus neeg qub, tsis tau yug dua tshiab thiab tsis tau lees kev txhaum pheej ua. Thov Vajtswv hloov peb txhua tus lub neej kom peb txhob rov mus ua tej haujlwm ntawm sab nqaij tawv ntxiv.
Thov Vajtswv,
Vaj Ntsuj Plig, nyuam yaus paub tias nyuam yaus qaug zog, zoo tsis txaus. Thov pab nyuam yaus nrog Koj mus txhua hnub, kom nyuam yaus muaj txaus peevxwm tso tseg tej haujlwm ntawm sab nqaij tawv, ua tau lubneej haum Koj siab. Nyuam yaus tuav Yexus Khetos lub npe thov, Amees.
Peb cheemtsum tau Vaj Ntsuj Plig pab muab yam haujlwm sab nqaij tawv twg tso tseg?
Nyeem Vajluskub hauv peb lub xyoos: I Xwmtxheej Vajntxwv 9
Kênh Youtube BHKTHN:

































