Nrog Sib Tw Khiav – 17/4/2024

1182

 

 

Henplais 12:1-3

Nqe cim:

 “Peb cia li muab txhua yam uas thaiv peb kev thiab tej kev txhaum uas khi peb tso povtseg, thiab peb cia li sib tw khiav ncaj nraim mus kom txog tus ciam tom kawg”(Henplais 12:1b)

 

Lus nug rau sawvdaws xav:

–       Cov “neeg coob coob nyob puagncig peb ua timkhawv rau peb” yog leejtwg?

–       Nyob hauv kev sib tw khiav sab ntsujplig, peb cheemtsum ua dabtsi?

–       Tswv Yexus yog “lub hauvpaus kev ntseeg” txhais li cas?

Tom qab uas siv ib tshooj 11 ntev loo los hais txog cov neeg uas muab siab rau ntseeg lawm, tus sau pib rau tshooj 12 thiab siv lolus “yog li ces” sib txuas rau tom tshooj 11 tuaj. Tus sau xav kom cov nyeem totaub “muaj neeg coob coob nyob puagncig peb ua timkhawv rau peb” ntawd yog cov neeg uas muab siab rau ntseeg nyob hauv tshooj 11. Lawv yog cov uas nyob puagncig peb thiab ua timkhawv rau peb los ntawm lawv txoj kev ntseeg. Cov neeg coob coob ntawd yog cov twb sib tw khiav hauv sab ntsujplig thiab lawv twb khiav yeej lawm, yog li ntawd, peb yuavtsum xyaum lawv tus qauv rau hauv peb txoj kev sib tw khiav sab ntsujplig thiab kom peb kov yeej.

Cia kom peb khiav tau zoo hauv kev sib tw khiav, tus sau kom “peb cia li muab txhua yam uas thaiv peb kev thiab tej kev txhaum uas khi peb tso povtseg” (nqe 1). “Txhua yam uas thaiv peb kev” yog yam uas yuav dawm peb kev hauv txoj kev sib tw. Ntawd tsis tau txhais hais tias yog yam phem tas nrho, tej thaum kuj yog tes haujlwm zoo, nrog rau tej kev txhaum huv tibsi thiaj ua rau peb feeb tsis tau hais tias yuav ua yam twg ua ntej hauv peb lub neej. Muaj ntau tus tibneeg uas peb paub txog lawv yog cov uas zoo li muaj kev ntseeg loj heev, nto npe rau kev ua Vajtswv haujlwm, tiamsis mus txog tog kev mus tsis taus, thaum xaus lub neej tsis zoo dab tsi li. Tseem yog tibneeg nqaij tawv, leejtwg twb kuj yuav muaj thaum txawj qaug zog ua txhaum. Tiamsis peb muaj Vajtswv tej lus cogtseg hais tias yog peb lub siab lees txim tiag tiag, Nws yuav zam txim rau peb. Qhov ntawd qhia hais tias thaum peb ntog lawm muaj sijhawm rau peb sawv rov los lees txim thiab tso kev txhaum tseg sib tw khiav ntxiv.

Hauv txoj kev sib tw khiav no, tus sau qhia kom peb yuavtsum ntsia ntsoov mus rau ntawm Tswv Yexus. Yeej muaj ntau tus qauv tsimnyog xyaum, tes haujlwm tsimnyog kawm, tiamsis qhov uas peb yuav xyaum thiab kawm tau zoo dua huv tibsi tsuas yog ntawm Tswv Yexus xwb. Vim Tswv Yexus yog peb “lub hauvpaus kev ntseeg”. Nws kev tuag qhib kev rau peb mus cuag tau Leej Txiv. Tswv Yexus kuj yog “qhov kawg” Nws yog tus uas yuav ua kom peb kev ntseeg tiav vim Nws tabtom “zaum ntawm Vajtswv lub zwmtxwv sab xis”. Ntawd yog lub chaw uas saib pom peb, mloog peb tej lus thov thiab ntxiv zog rau peb thaum peb qaug zog. Yog li ntawd, txoj kev sib tw khiav hauv kev ntseeg yeej tsis yoojyim, tiamsis txhua yam peb vamkhom Tswv Yexus thiab tej nqi zog uas zoo kawg nkaus nyob tom kawg tabtom tos peb txhua tus uas ua siab ntev sib tw khiav tsis tso tseg.

 

Thov Vajtswv,

Vajtswv, muaj ntau yam tabtom thaiv nyuam yaus txoj kev hauv sab ntsujplig. Thov pab nyuam yaus paub tso tej yam txhaum thiab ntsia ntsoov rau ntawm Tswv Yexus ib leeg kom nyuam yaus khiav mus txog qhov kawg. Nyuam yaus tuav Cawmseej Tswv Yexus lub npe thov, Amees.

Ib tsoom mloog uas hmov tshua,

Muaj tej kev txhaum twg peb cheemtsum Tswv Yexus ntxiv dag zog kom tso tseg hnub no?

Nyeem Vajluskub hauv peb lub xyoos: Mathais 11

Kênh Youtube BHKTHN:

https://www.youtube.com/c/bhkthn

Bài trướcBình Định: Hội Đồng Bồi Linh Tỉnh
Bài tiếp theoGĭr Hlăm Klei Bi Lông Êran – 17/4/2024