Tshwmsim 21:1-7
Nqe cim:
“…Nws yuav nrog lawv nyob thiab yuav ua lawv tus Vajtswv. 4Nws yuav so lawv tej kua muag huv tibsi mus. Tej kev tuag, kev ntxhov siab, kev quaj ntsuag thiab kev mob kev nkeeg yuav tsis muaj ib zaug li lawm. Tej uas sawvdaws ibtxwm muaj los twb ploj tas lawm.” (Tshwmsim 21:3b-4)
Lus nug xav:
– Vajtswv txojkev hlub qhia tshwm dhau ntawm yam dabtsi??
– Timthawj Yauhas piav txog Ntuj Tshiab Teb Tshiab li cas?
– Nyob qhov chaw ntawd, Vajtswv yuav saib xyuas peb li cas?
Vajtswv txojkev hlub qhia tshwm dhau ntawm peb yam yog kev saib xyuas, kev theej txhoj thiab kev nyob nrog nraim ua ke. Vajtswv hlub peb thiab ibtxwm hmov tshua txog peb tej kev xav thiab tej kev cheemtsum. Nws twb paub tej uas peb cheemtsum ua ntej peb thov Nws lawm (Mathais 6:8, 32). Nws txaus siab txib Nws Tib Leeg Tub, yog Tswv Yexus, los tuag saum ntoo khaublig kom cawm peb dim. Thaum kawg, Nws npaj chaw nyob rau peb thiab yuav coj peb mus nyob nrog Nws mus ibtxhis (Yauhas 14:3). Ntuj Ceebtsheej yog qhov chaw uas qhia tshwm Vajtswv txojkev hlub rau peb kom puv npo tshajplaws.
Tom qab ib txhiab xyoo uas Tswv Yexus kav lub ntiajteb nrog kev thajyeeb, yuav muaj ib tiam tshiab, hu ua Ntuj Tshiab Teb Tshiab (Yaxayas 65:17), yog Ntuj Ceebtsheej! Qhov ntawd tsis yog ib yam kev xav xwb, tiamsis yog ib qhov chaw tiag tiag uas Vajluskub piav ua duab pivtxwv. Nyob ntawd muaj lub nroog dawb huv Yeluxalees Tshiab uas Vajtswv tau npaj cia rau Nws haivneeg (Yauhas 14:2-3). Qhov ntawd yog qhov chaw uas Vajtswv ua kom txhua yam hloov tshiab huv tibsi (nqe 5), zoo nkauj ib yam li “tus nkauj nyab tu cev tos tus nraug vauv” (nqe 2). Vajtswv tsis yog tsuas pub Ntuj Ceebtsheej rau peb xwb, tiamsis Nws tseem pub kev thajyeeb, kev xyivfab, kev txaus siab, kev noj qab nyob zoo, dej cawm siav thiab txhua yam ua qubtxeeg qubteg rau peb. Nws coglus hais tias Nws yuav ua peb tus Vajtswv, thiab peb yuav ua Nws cov menyuam (nqe 4-7). Tej yam hauv ntiajteb no tsis muaj nqis nyob mus ibtxhis, tiamsis txhua yam hauv Ntuj Tshiab Teb Tshiab muaj nqis mus ibtxhis. Qhov no txhawb peb lub zog, vim Vajtswv yog Tus muaj kev hlub uas ibtxwm hmov tshua txog peb tej kev cheemtsum.
“Nimno Vajtswv twb los nrog neeg nyob lawm! Nws yuav nrog lawv nyob, lawv yuav ua nws haivneeg thiab nws yuav nrog lawv nyob thiab yuav ua lawv tus Vajtswv” (nqe 3). Vajtswv yuav saib xyuas peb ib yam li ib tug Vajntxwv siab zoo thiab ib Leej Txiv uas hlub nws cov menyuam. Nws yuav so peb tej kua muag kom qhuav. Yuav tsis muaj kev mob siab, kev quaj ntsuag lossis kev tuag lawm, vim kev txhaum twb ploj mus thiab Vajtswv nyob nrog nraim peb. Qhov ntawd yuav yog qhov chaw uas kev hlub kav mus ibtxhis, vim “txojkev hlub yuav nyob mus ibtxhis” thiab kev hlub yog yam loj tshaj txhua yam (I Kauleethaus 13:8, 13). Vajluskub pib nrog ib lub tsev neeg sib hlub, dawb huv ntawm Adas thiab Evas. Vajluskub xaus ntawm tsevneeg muaj kev sib hlub uas yog Tswv Yexus Khetos thiab Nws tus “nkauj nyab” uas yog Pawg Ntseeg (Tshwmsim 21:9). Ua Vajtswv tsaug, vim nyob hauv Ntuj Tshiab Teb Tshiab, Vajtswv txojkev hlub yuav kav thiab nyob hauv peb mus ibtxhis.
Thov Vajtswv,
Leej Txiv tus muaj kev hlub! Ua Koj tsaug uas Koj tau npaj Ntuj Tshiab Teb Tshiab rau Koj haivneeg. Thov Koj pab kom nyuam yaus paub npaj lub neej kom dawb huv thiab ua neej sib hlub, kom npaj txhij tos txais qhov chaw uas Koj txojkev hlub yuav kav mus ibtxhis. Nyuam yaus tuav Tswv Yexus Khetos lub npe thov, Amees.
Peb yuav hloov yam dabtsi hauv peb lub neej thaum kawm paub txog Vajtswv txojkev hlub uas nyob mus ibtxhis hauv Ntuj Ceebtsheej?
Nyeem Vajluskub hauv peb lub xyoos: Phau Ntawv Nkauj 110-111
Kênh Youtube BHKTHN:

































